Tjärö

TJÄRÖ

Tjärö - en oas i Blekinges skärgård

300 kr 


Boken finns nu för beställning, se beställningar


Läs och se inslaget från lokalnyheterna där Leif berättar om boken.


Var finns Dag Hammarskjölds eka, frågar Micke på Sjöfartsmuseet.


Ingen aning, blir mitt svar.


Det är inte första gången Michael Sten­qvist ställer frågan och som så många an­dra gånger svävar den vidare i fikarummet hos ”Det unika museet.” Under flera år har vi berört detta mysterium utan att någon av oss söker efter ett svar. Denna gång vill frågan inte lämna utan stannar kvar och jag kan inte få den ur mitt huvud. Kanske dags att försöka lösa denna gåta?

Första gången jag observerar Hammarskjölds eka på Tjärö är i en tidningsartikel från 1955 och har inte funderat speciellt mycket över problemet och tänker att detta löser sig nog omgående. Jag ställer frågor till vän­ner som kan mycket om Tjärö. Jag letar i gamla tidningsurklipp, böcker, dokument m.m. Inga svar. Tanken formar sig till en berättelse om Tjärös historia. Är detta min enda möjlighet att få svar på var ekan finns idag? Det är värt ett försök. Efter nära två års sökande finner jag lösningen. Hur detta går till kan ni läsa i boken om Tjärö.

Idag när jag hör turister på Tjärö tala om att de skall åka ut på havet konstaterar jag att folk från när och fjärran har upptäckt denna klenod som vi blekingar är så stolta över. Vi nabor vi auker paa sjöen och vårt språk på Tjärö blandas med danska, engelska, tyska och andra främmande tungomål. Denna resa vi skall ägna oss åt är en vandring genom tiden för att ge en bakgrund till denna unika ö.


Tjärös öppna ängar är en kvarleva från den tid då jordbruket är en viktig del av öns historia. Djurens mulbetande, plöjning av jorden, gräset som slås med lie. Trots risken för att ängsmarker växer igen kan vi ännu idag se fragment av hur det gamla kulturlandskapet lever kvar. Ängsmarker ligger i första hand på öns norra del från byn mot Ällingakroken och mot nordväst de så kallade Korpalyckorna. Även intill och på Kalven finns ängsmarker och några mindre ängar kan man ana i byns närhet.

Jag låter blicken vandra över det havbleke vatten som omger Tjärö. Jag kommer osökt att tänka på författaren Harry Martinsons ord. Havet låg tillfälligtvis och firade evigheten. Alla hav gör så ibland. De avstå för några da­gar från varje umgänge med vinden. Är det möjligt att Harry står på samma plats och låter blicken vandra över den stilla sjön? 


Vid ett tal år 1952 inleder Hammarskjöld på detta sätt.

Där jag nu står, ser jag mellan träden ut över Östersjön. Nu ligger den där i värmedis, loj under en lätt vind. Ett sommarhav, ett hav för lek...


När jag i min ungdom talar med männ­iskor i skärgården så finns det ingen som åker på havet för att leka. Man åker på sjön för att arbeta. Fisket måste göras för att överleva. Havet finns någon annanstans men sjön finns för folket som bor på öar, holmar och i kustlandskapet i Hällaryds och Åryds skärgårdar.

Vandrar vi mot södra delen av Tjärö kommer vi till Yttre- och Inre kärr. Den sista uppodlade jorden på ön som tillkom­mer efter omfattande dikning. Nu betes­mark för djur, tidigare viktiga lövängar för öns invånare. Hoppas detta öppna land­skap kan bevaras till kommande genera­tioner.


År 1827 kommer lagen om laga skifte. Detta händer under Karl XIV Johans regeringstid och kommer att påverka Tjärö i Blekinge. Fem år efter tillkomsten begär Bengt Åkesson att ön skall delas upp efter denna lag. Tanken är att varje gård skall ligga i närheten av ägorna som skall vara sammanhängande. För Tjärös invånare är det lika viktigt att det finns en skyddad båtplats. En lantmätare ansvarar för att mäta upp gårdarnas jord och fördela den. Eftersom det är svårt att göra alla till lags uppstår ibland handgripligheter och det påstås att på vissa håll i Blekinge tvingas lantmätaren att bära pistol. Efterhand som bönderna får sina ägor samlade flyt­tar de sina hus eller bygger nya där deras markområde efter anvisning finns.


Vi skall senare fördjupa oss i denna del av Tjärös historia som är en viktig och avgörande epok för att förstå hur ön förändras för snart 200 år sedan. I början av 1830-talet verkställs hemmansklyvningen och hatet växer mellan Truedssson släkten och Bengt Åkesson och hans barn.

Hundra år senare inträffar nästa stora förändring på Tjärö. År 1939 köper Bengt Berg ön av Axel Andersson för att omgå­ende överlåta den till Svenska Turistfören­ingen för samma summa, 29 500 kronor.


Dess styrelse tar ett mycket viktigt beslut att Tjärö skall ”konserveras” i sitt befintliga utseende. Mycket framsynt och viktigt där turistföreningens sekreterare Carl-Julius Anrick och dess ordförande justitierådet Artur Lindhagen har ett avgörande infly­tande. Endast renoveringar på existerande byggnader får göras.


Detta tillsammans med Anricks framsynthet att komplettera med hus från andra platser i Blekinge, från 1700- och 1800-talet, kan inte nog uppskat­tas för att Tjärös utveckling blir så positiv.

Jag hoppas att Tjärös besökare, oavsett om man kommer med färja, kanot, segelbåt, motorkryssare eller på annat sätt, inser det kulturhistoriska värde som denna ö har bortom restaurangen.


Innan vi börjar vår vandring genom tiden så är det på sin plats att berätta varför ön heter Tjärö. Orsaken är med största sannolikhet att man någon gång bränner tjära, som på 1600- och 1700-talet är en viktig exportvara. I jordeboken 1671 om­nämns att en stor furuskog finns på Tjärö och även om andra förklaringar läggs fram kan vi nog fastställa att framställnings av trätjära förklarar öns namn.


Dags att börja vår historiska vandring på denna ö och minnen blandas med fakta vill du komma med så gör vi en tidsresa tillsammans och vårt första nedslag blir omkring 3000 år tillbaka.